Lacke är glad
1 Kerran
2 Träning
3 Xmattes bok
4 Lelle?!
Kerran är tillbaka i Högis efter lungtransplantationen och det var jätteroligt när jag träffade henne. Förra gången vi träffades hade hon syrgas och orkade nästan ingenting. En stor apparat som tillverkade syre och slangar från den. Hon fick sina nya lungor i början av januari och nu kan hon andas själv utan apparat och det bästa är att vi kan vara ute och gå tillsammans. Ni vet som vi hundar gör, springer mellan husse och matte och dessutom får jag ju mina tokryck (Labberus) ibland. Vi går bakom Inga och Edwin, alltså inte dom utan deras hus för där finns det bra stigar och mycket vatten men pissLelle låter mig inte bada än. Kom ihåg hur det var när Du fick vattensvans säger han, Du kan väl bära med Dig mitt badlakan så jag får torka mig säger jag. Så kul skall vi inte ha säger Lelle, Du skall få bada så mycket Du vill när det blivit varmare. Du med badkruka frågar jag, jag med säger Lelle. Jag tycker om när vi simmar tillsammans.
Lelle och jag tränar lite nu och då, vi tränar det som vi kallar säkerhet och Brukshundsklubben kallar lydnad. Vi tycker inte om ordet så därför säger vi säkerhet för det är det det handlar om, min säkerhet. Ni vet jag har ju kunnat få för mig att springa fram till folk, nu skriker Lelle Neeejjj så det hörs över hela dalgången och då stannar jag. Lelle är inte så snabb att lära sig så det tog drygt två år innan han fattade hur han skulle göra. Det är jag som bestämmer säger han, Du är trots allt bara en hund. Vi tränar också ” appetering ” ibland själva och ibland tillsammans med Xmatte och Dakota. Måste säga att Dakota blivit duktig och jag måste skärpa mig. Jag har också börjat att spåra och det tycker jag är kul, Xhusse säger att jag skall bli Champinjon och skall gå prov. Det är kul att träna ibland retar jag Lelle och joggar sakta sakta till honom. Då säger han: Sätt lite fart nu Lacke och visa lite action. Ibland bär jag hem mat från affären men jag får inte bära kaviar längre Ni fattar varför och det tycker jag är synd för det är riktigt gott.
Förra veckan damp ,alltså inte diagnosen , utan en bok ned i brevlådan. Det var Xmattes/petvettens nya bok… en given bästsäljare. Hur jag vet?-det är för att Lelle läst boken för mig ett par gånger när den var en ”konjunktur”. Jag har svårt att läsa för det är så små bokstäver men jag har kollat och godkänt alla bilder. Vi tycker att boken är jättebra och som hund tycker jag att alla hundägare borde köpa ett exemplar eller det borde ingå i att vara hundägd. Om alla som läser detta köper boken då blir det väl flera miljoner exemplar….säkert suckar Lelle. Vi är stolta över att känna en författare och tycker att det är bra jobbat av Xmatte. Vi beklagar att vi inte kan komma till releasepartyt för jag är jättebra på party. Ni vet bubbel och snittar skall det var, det som vi inte fick när vi flyttade till Värmdö.
Lelle, ja vad skall vi säga om honom, Ni vet ju att jag skulle göra honom till en jättebra husse och vet Ni jag har lyckats. Lelle är en bra husse och han älskar mig, vad mer kan man begära. Han är lyhörd för mina behov och när jag gör mig illa ibland när jag leker så springer jag fram till Lelle och han kollar. Jag tycker att jag har det bra med Kerran och Lelle men säg inget för dom blir så malliga.
He det så bra och krama varandra (men inte Trump) så vi får en kärleksfullare värld
❤️?? Lacke och Lelle