Unghundar

Unga hundar är känsliga hundar. Och ung är hunden upp till två års ålder. De är känsliga och kan lätt drabbas av inflammationer i kroppen som ställer till problem. Magkatarr, halsinflammation, boghälta, stressdiarré och ökad risk för trauma för att nämna några. Läs en artikel om unga hundar nedan, tagen från JaktJournalen. Kolla också in vår film om hur du förvaltar unghunden rätt, gäller alla hundar men framförallt arbetande hundar.

Fallet med den unga jämthunden som kissade blod –
En artikel från JaktJournalen skriven av Anna Pamuk

Redan när Ruff var valp visste husse att han var en speciell jämthund. Hunden var mer företagsam än andra valpar och i skogen visade Ruff tidigt framtassarna. Husse hade därför stora förväntningar på höstens älgjakt och tänkte att polletten skulle trilla ner ovanligt ungt. Planen var att inte bara jaga med honom utan också starta på prov till hösten när Ruff fyllde ett.

Ruffs energi visste inga gränser. Trots en slukande aptit och dubbelt så stor fodermängd som stod på påsen var Ruff dock lite tunn. Fodret var ju ett bra foder, samma som husse hade kört med i alla år och som de flesta i jaktlaget använde. Som extra tillskott fick Ruff därför älgköttsrens från förra året. Avmaskad var han också. Avföringen var alltid fast och fin, om än något riklig.

När sommaren kom blev det varmt, rekordvarmt faktiskt. Husse vände på dygnet och var ute och cyklade med Ruff på nätterna. En god kondition var A och O för en jakthund och husse ville ju starta honom så tidigt det bara gick. Ruff var trots värmen full av energi och husse upplevde att Ruff hade en god kondition när jaktstarten närmade sig.

Första släppet på jakten gick Ruff med bra fart och gjorde ett bra älgarbete. Jaktlaget var mycket nöjda med honom och ville att husse skulle släppa honom dagen därpå igen. Husse sa klokt nog att nej nu fick gamtiken gå för Ruff var ung och inte redo för ett tvådagarssläpp än.

Vecka två in på jakten sköts det för Ruff. En femtontaggare. Husse gav Ruff älglever på kvällen, det var han värd och husse hade läst att lever gjorde jakthundar mycket gott. Ruff jagade ofta länge och intensivt. Ibland fick husse hämta Ruff när han hade svårt att ge sig. Trots att husse hade givit mer foder hade Ruff tappat ytterligare i vikt och revbenen var nu synliga. Humöret och arbetsviljan på Ruff var det dock inget fel på, varje gång husse tog på sig jaktkläderna stod hunden vid dörren startklar för jakt.

Det ödesdigra släppet

Inför det ödesdigra släppet i oktober hade Ruff vilat några dagar. Älgjakten hade gått bra, jaktlaget hade nästan skjutit fullt på tilldelningen. Husse hade som planerat startat Ruff på prov och domaren som hade blivit imponerade över unghundens kapacitet. Husse hade inte sett annat än att Ruff var frisk om än fortsatt anskrämligt mager. Ruff hade varit lite kinkig med att äta och dricka jaktmornar, det kunde ju unghundar vara tänkte husse. Så länge han åt på kvällen var husse inte orolig och släppte därför iväg Ruff utan frukost.

Dagens jakt blev en långtur på tre mil i varierande terräng. Ruff hade haft en bra fart på pejlen hela dagen, men på slutet sackade hunden av. Det är ju en bit in på säsongen tänkte husse. Men när husse kopplade den till synes pigga om än flåsande hunden märkte husse att något inte stod rätt till. Ruffs kiss var alldeles rostfärgat och när husse skulle lyfta in Ruff i bilen pep han till. Husse blev nu orolig och tog kontakt med mig. Jag ordinerade husse att utifrån symtom akut komma in med Ruff till veterinärkliniken.

Ruff kissar blod

När Ruff kom in på kliniken var han till synes opåverkad om än något dämpad. Husse vägde honom – 21 kg. Jag gjorde en akutbedömning och konstaterade att Ruff var uttorkad, blek om slemhinnorna och ömmade över muskulaturen. När jag lyssnade på Ruffs hjärta var pulsen onormalt hög. Ruff sattes på dropp och jag tog blodprov för att få mer information om vad som felade honom.

Akut muskelinflammation

När blodprovsanalyserna kom konstaterade jag att Ruff hade en akut muskelinflammation, en lindrig blodbrist och förhöjda vita blodkroppar i blodet. Det sistnämnda tydde på att Ruff, trots att han upplevdes som pigg och alert, led av en infektion i kroppen. Ett sådant fynd kunde leda till allvarliga konsekvenser som blodförgiftning. Ruff hade också fått lämna ett urinprov och jag konstaterade att urinen var mycket koncentrerad och att det fanns blod och vita blodkroppar även i den.

När jag kom tillbaka in i rummet var Ruff piggare och hade fullkomligen slukat det lättsmälta foder som min sköterska hade givit honom. Slemhinnorna hade fått en bättre färg och Ruff var inte längre lika uttorkad. Han hade fått smärtstillande medicin och muskulaturen upplevdes inte vara lika öm vid undersökning. Husse lyssnade uppmärksamt på det jag hade att säga. På akut undersökning hade den unga Ruff på grund av en infektion (troligen från urinvägarna) drabbats av en akut blödande muskelinflammation under jakt. Hunden hade tagit ut sig fullständigt och behövde vila och medicin. Jag ordinerade en uppföljande undersökning av Ruff innan fortsatt jakt. När jag hade pratat färdigt tittade husse på mig oroligt och frågade – varför blev det så här?

Ruffs fall är vanligt och lärorikt

Ruffs fall är ett ganska vanligt fall under jaktsäsongen. Det finns många unghundar där ute med stor arbetsvilja och kapacitet som ”går emot sig själva”. Hos våra unghundar är det därför extra viktigt att alla delar i det så kallade hundpusslet finns – avel, träning, utfodring och hälsa. Om en bit fallerar kommer hunden att kunna drabbas av allvarliga problem. Det gäller att som ägare till en duktig jakthund förbereda den väl för att förhindra sjukdom och skada. En sådan hund tänker inte på sig själv – det får vi göra åt den. Bara för att en hund jagar betyder inte att den mår bra.

I en hund som jagar uppstår naturligt en oxidativ stress som orsakar inflammationer i kroppen. Kroppens känsligaste organ är magtarmkanalen. Den oxidativa stressen är högre hos en unghund och hos en mer jaktintensiv hund. Den förvärras avsevärt om hunden inte har givits rätt förutsättningar. Det kan handla om dålig träning, brister i utfodringen eller om att hunden på något sätt är sjuk. Precis som på Ruff kommer den oxidativa stressen då att orsaka inflammationer i kroppen som blir synliga som symtom – ex halsinflammationer, magtarmstörningar eller muskelinflammationer.

De fyra pusselbitarna

Ruff var en mycket jaktintensiv unghund. Aveln på jaktlust är stor och många hetsas tyvärr till tidig start och meritering. En unghund på dryga året är inte färdigutvecklad vare sig fysiskt eller psykiskt och löper därför extra stor risk att skada sig eller bli sjuk om den blir satt i jaktarbete för tidigt. En del inflammationer skapar kroniska skador som kan förstöra den duktiga jakthunden för livet.

Var Ruff egentligen nog tränad inför hösten? Efter en varm sommar är ingen jakthund tillräckligt tränad, även om hunden tränats så gott det går. Hunden kommer att i början av säsongen att arbeta mot sin kapacitet vilket förvärrar den förödande oxidativa stressen – risken för muskelskador och inflammationer blir då påtaglig. Eftersom det som regel tar 48 timmar för kroppen att återhämta sig efter ett hårdare arbete behöver jakthunden ges vila mellan jakterna. Hos en unghund är behovet särskilt stort – vila gör att hundens kropp hinner återhämta sig och därmed minskar risken för skador.

Utfodringen för en jaktintensiv unghund är en oerhört kritisk pusselbit. Att som Ruff matvägra på jaktmornar kan få ödesdigra konsekvenser. Magtarmkanalen är jakthundens känsligaste organ och måste ges god tid för att kunna smälta den ibland extremt höga energimängd som hunden faktiskt behöver. Annars tunnar de lätt ur och drabbas av förödande magtarmstörningar.

Energibehovet hos en unghund kan vara upp till fyra gånger större än normalt. Lägg därtill att en högpresterande jakthund kan ha ett lika stort energibehov. Detta innebär i klartext att en jaktintensiv unghund i hårt arbete kan ha ett näringsbehov som är åtta gånger det normala! Därför behöver utfodringen i god tid (minst två månader innan jaktstart) anpassas till ett lättsmält foder med en hög energinivå. Många unghundar med ökad risk av att drabbas av magtarmstörningar behöver ett extremt lättsmält foder av typ magtarmfoder och dessutom ges magsäcksskyddande medicin som förebyggande vård.

Vätska för en jakthund är livsviktigt. Det är helt fel att tro att hunden dricker vad den behöver i skogen. Det gör den inte, en duktig jakthund som Ruff är helt fokuserad på att jaga. Dygnsbehovet är 0,5 dl/kg och dag och under jaktarbete kommer det att mång-mångdubblas. På jaktmornar bör hunden därför en till två timmar innan släpp vattnas med en mängd motsvarande dygnsbehovet och en liten mängd extremt lättsmält fett. Efter jakten fylls salt och kolhydratdepåerna på genom att ge en vätskeersättning inom 30 min efter avslutad jakt.

En jakthund behöver hälsoundersökas regelbundet, helst varje dag. Våra jakthundar talar inte om att de inte mår bra vi behöver ”avslöja” deras ohälsa. Det fanns inga egentliga tecken på att Ruff var sjuk mer än att husse när han blev tillfrågad undrade varför hunden hade börjat sitta som en tik när han kissade. En hälsoundersökning gör du enkelt själv genom att gå igenom hunden från nos till svans med särskild fokus på hals, tassar och rörelseorgan. Små förändringar som svullna halslymknutor, ett för hunden onormalt beteende eller en lindrig hälta kan ha stor betydelse för jakthundens hälsa.

Vad hände med Ruff?

Tillbaka till vår duktiga Ruff. Ruff sattes på vila, ett magtarmfoder och magmedicin. Han gavs också smärtstillande medicin mot sin muskelinflammation och antibiotika mot sin urinvägsinfektion. Efter behandlingen blev Ruff friskförklarad och kunde släppas på nytt. Husse fick instruktioner om att korrigera utfodringen till ett än mer lättsmält foder för att inte Ruff skulle tappa hull och ork. Han fortsattes också behandlas med Ruff före och efter arbete. På morgonen fick han en liten mängd lättsmält foder och på kvällen innan jakt nästan två gånger mer än normalt. Husse lärde sig att noga hälsoundersöka Ruff enligt en så kallad jaktbesiktning. Slutligen lade husse upp både ett tränings och utfodringsprogram på årsbasis för Ruff för att skapa så bra förutsättningar som möjligt.

Nästa säsong fick Ruff alla förutsättningar enligt hundpusslet för att må bra och prestera på topp – säsongen ut. Och visst blev han champion när tiden var mogen.

Tillbaka till råd från veterinären