Varför ska vi jaga hundar med dysplasi?

En artikel från JJ nr 03/2023

 

 

 

 

 

Jakten på dysplastiska leder

Röntgen av hundars höftleder har en lång tradition i Sverige. Redan på 70-talet infördes det första hälsoprogrammet för schäfer och snart följde krav på fria höftleder inom flera raser. Syftet var att genom röntgen identifiera bärare av anlag för det som kallas dysplasi.

Dysplasi är en sjukdom som drabbar den växande hunden. Den orsakas av en felande gen och/eller felaktig utfodring/träning. Sjukdomen gör att höftlederna och/eller armbågslederna inte utvecklas normalt, vilket resulterar i en dålig passform. Den instabila leden utsätts för ett onormalt slitage med kroniska ledförändringar som följd. De orsakar i sin tur inflammation och smärta. Det är viktigt att tidigt identifiera dysplasi för att förebygga ett onödigt lidande för individen och för aveln/rasen.

I valpens gener finns en kod för hur skelettet liksom passformen mellan skelettdelarna kommer att se ut. Den dysplastiska koden är lömsk. En hund med normala höftleder (grad A eller B) kan nedärva dysplasi om den kommer från en kull där dysplastiska höfter förekommer. Först när hela kullen har röntgats kan risken för dysplasi utvärderas ur ett avelsperspektiv.

Sedan 2012 görs en skattning av den röntgade hundens avelsvärde för HD och ED kallat avelsindex. Syftet är att identifiera individer som bär på den dysplastiska koden för att främja en bättre ledhälsa inom respektive ras.

Avelsindex innebär att man inte bara tar hänsyn till individens röntgenresultat utan också släktingars resultat för att skatta hundens nedärvningsförmåga av en viss egenskap (exempelvis HD och ED). Avelsindex för respektive ras och sjukdom publiceras i Avelsdata under Svenska Kennelklubben (SKK).

HD/ED röntgen är ett viktigt hälsoprogram

SKK har upprättat ett hälsoprogram för respektive hundras. Genom gentester undersökningar och kan förekomsten av kända ärftliga sjukdomar minskas, däribland dysplasi. När det gäller HD och ED görs en bedömning hos SKK utifrån röntgenbilder av skelettet. Utseende och passform bedöms enligt ett internationellt avläsningssystem, FCI. Resultatet blir officiellt genom publicering på SKK.se

SKKs avläsning ska ses som ett verktyg som förmedlar vad de ser i fråga om ledens utformning, vilket i sig inte ger ett råd kring avelsarbetet. Genom att röntga många individer inom en ras görs en så kallad screening som ger en helhetsbild av rasens hälsostatus. Den bästa vägledningen för att välja avelsindivider inom en ras fås genom avelsdata där bland annat avelsindex för dysplasi framgår.

Så går en HD/ED röntgen till

En HD/ED röntgen ska resultera i röntgenbilder som ger en rättvis bild av individens hälsostatus. Det innebär att bilderna måste vara noggrant tagna, att hunden inte är för avslappnad men heller inte för vaken. Hunden ska vara i lagom god kondition och i lagom hull för undersökningen. De flesta av våra jakthundar kan röntgas från ett års ålder.

För HD röntgen placeras hunden i en speciell vagga på röntgenbordet så att bäckenet är rakt och bakbenen parallella med knäskålarna rakt över knälederna. För ED röntgen böjs/öppnas armbågslederna i en 45 gradig vinkel så att eventuella pålagringar syns.

Så bedöms resultatet av SKK

För bedömning av HD mäts passformen genom en vinkel mellan höftledskulans mittpunkt och höftledens främre kant. Minst 50 procent av leden ska omsluta kulan. Passformen bedöms som normala A/B till avvikande/dysplastiska i stigande grad C/D/E.

ED är ett samlingsnamn för de benpålagring i armbågslederna som noteras på röntgenbilderna. Bedömningen görs från 0 (inga pålagringar) upp till 3 (pålagringar i stigande grad). Pålagringar orsakas av en rad tillväxtrubbningar som leder till en onormal tillväxt i armbågsleden.

Så tolkas en anmärkning på röntgen

En anmärkning på röntgenbilder förutspår inte hur stora kliniska problem hunden kommer att få av sin dysplasi. Statistik visar dock att hundar med grav höftledsdysplasi (grad D/E) löper stor risk att utveckla hälta och smärta, liksom en hund med måttliga tillkraftiga pålagringar i armbågslederna (grad 2/3).

Förutsatt att röntgenbilderna ger en rättvis bild av individens status gäller det att förhålla sig till resultatet, både för individens och rasens bästa. Kom ihåg att ett enskilt resultat inte kan tolkas annat än tillsammans med släktingars resultat ur ett avelsperspektiv.

Har hundar med dysplasi ont?

En dålig passform orsakar en retning i leden, vilket i sin tur leder till inflammation som visar sig genom svullnad, smärta och värme kring leden. Med tiden ökar friktionen mellan skelettdelarna, vilket leder till pålagringar eller artros. Artros är ett kroniskt och smärtsamt tillstånd för hunden.

Hälta är alltid ett tecken på smärta, men det är inte lätt att lista ut varifrån smärtan kommer. Vid en dysplasi omfördelar hunden tyngden för att minska belastningen på den felande leden. Detta gör att andra delar av rörelseorganet, som rygg och knäleder, lätt blir överansträngda och inflammerade.

Det är många gånger svårt för en djurägare att bedöma om en dysplastisk hund har ont eftersom hältan kommer smygande och ofta är dubbelsidig. En hund med dysplasi står ofta med en böjd rygg, uppdragna bogblad och med underställda knän. Allt för att hantera smärtan som dysplasin orsakar. 

Dysplasi leder till kronisk artros

Som ägare till en hund med dysplasi är det viktigt att tidigt söka fördröja artrosutveckling. Oavsett grad av dysplasi kommer den felande passformen i leden att orsaka artros, vilket i sig innebär ökad smärta för hunden.

Hundar med artros ska motioneras genom regelbunden träning med successivt ökat motstånd på mjukare underlag. Uppvärmning liksom massage och stretching före och efter aktivering är viktigt.

Eftersom övervikt orsakar en ökad mekanisk belastning på lederna bör artrospatienter hållas smärta.

Glukosamin, omega 3 och andra receptfria ledpreparat anses vidare ha god effekt för att förebygga och lindra de symtom som uppstår vid artros.

Rehabilitering är en mycket effektiv behandling för att minska smärtan hos hundar med artros. Syftet är att öka ledens rörlighet genom att öka muskelmassan kring den skadade leden. I de allra flesta fall kombineras rehabiliteringen med en antiinflammatorisk behandling för att minska smärtan.

Ta upp kampen mot dysplasi

Det är viktigt att inte mörka hundar som kan nedärva en känd genetisk defekt som dysplasi. Genom forskning vet vi att den dysplastiska koden är lömsk och att det inte går att värdera enskilda hundars röntgenresultat. Däremot kan vi genom att röntga flera hundar i en population få en screening och ett avelsindex för att hitta lämpliga avelskandidater inom en ras. Utan HD och ED röntgen famlar vi i mörker och riskerar att rasera år av gott avelsarbete.

Våra jakthundar och andra arbetande hundar är avlade till en ökad prestationsförmåga och genom den är de svårbedömda vad gäller smärta. Det är svårt att bedöma om en dysplastisk hund har onteftersom hältankommer smygande och ofta är dubbelsidig. Men faktum kvarstår, hundar med måttlig till grav dysplasi kommer att utveckla en påtaglig och onödig ledsmärta med tiden.

Vi måste tillsammans göra det som står i vår makt att avla fram friska och sunda jakthundar som inte bär på en genetisk risk att utveckla sjukdomar. Vi måste göra en helhetsbedömning och inte blunda för kända sjukdomar och hälsorisker i vårt avelsarbete. Genom att HD/ED röntga våra hundar får vi en bra grund för ett seriöst avelsarbete som säkrar många rasers framtida hälsostatus.

—

Tillbaka till råd från veterinären